Coral Sea Dreaming – dag 2

Efter avklarad frukost nu på onsdag morgon ges tillfälle till lite morgonsnorkling på ett närliggande rev. Ingen har hunnit få upp farten riktigt, utan alla tar det lugnt på båten. Efter en stund kastar vi förtöjningarna och ger oss iväg till dagens första dykställe; Michaelmas Reef, Paradise North.

På med de käcka svarta antimanetdräkterna och allt annat igen, och ned i plurret. Amee är dive master igen, och guidar oss runt revet. Under vattnet simmar hon fram, och frågar med teckenspråk om hon skall ta min kamera ett tag. Välkommet förslag; hon tar säkert mycket bättre bilder än jag, och jag hinner titta mer på verkligheten.

Vi är nere på 18,5 meter, och vi ser Gardiners Notodoris, en knallgul snigel. De brukar vara 50 mm långa enligt boken, men denna är nog 150 mm, så det var en stor rackare. Det var kul att se! Vi råkade också på Papegojfisk, Parrot Fish, som har som en papegojnäbb och riktiga tänder. Detta garnityr använder han till att mumsa i sig av stenhårda koraller och annat gott. De har två uppsättningar tänder, lär oss Amee; en uppsättning i munnen, och en längre ned i strupen, där den tuggar vidare på de tidigare avknipsade korallbitarna. I andra änden av fisken kommer en strid ström av den finaste vita korallsand, vilken utgör en inte oansenlig mängd av all sand på bottnen. Upp till 30% av all sand har tillkommit på detta sätt hävdas det, men Far är som vanligt skeptisk till overifierade rykte. Det låter väldigt mycket. Marcus håller med.

Luften börjar tryta, så dags att ta sig uppåt. Dyket pågår i 39 minuter enligt dykdatorn.

Direkt efter detta första dyk hoppar tjeckiske Alaskabon Milos och jag i vattnet igen, för lite snorkling. En bit bort finns ett rev som bara är 1-3 meter djupt. Snorkling är en annan upplevelse än dykning, och väl så roligt. Här på det grundare vattnet är det mycket mer fiskliv, och mängder med fisk i olika former och färger. Bra sikt dessutom, och fina färger, tack vara det lilla djupet.

En kort förflyttning tar oss till nästa dykplats, fortfarande på det stora Michaelmas Reef, denna gång platsen Longboomie. Vi får med oss både Evan och Amee som dive masters, och är bara tre dykare; San Diego-Mike, Marcus samt Far själv. Mycket välförsett med guidning alltså! Just innan vi skall hoppa i uppstår viss uppståndelse hos besättningen. I vattnet ser vi blå maneter med långa trådar. ”That’s why we have the Stinger Suits”, säger Evan. De blåa små odjuren kallas Blubottle Jellyfish, eller Manowar, och är tydligen inte alls kul att stifta närmare bekantskap med. Den är klassad som den näst tristaste att kollidera med, enligt Evan. Vi kollar att huvan sitter lite extra tätt en gång till, innan vi hoppar i…

Det här dyket visar sig vara det bästa! Branda revväggar som vi hoovrar, svävar, bredvid, och tittar förundrat på alla kryp och fiskar som bor där. Det rör sig överallt, och man sätter inte gärna fram händerna för att t.ex hålla sig still. Amatörer som vi gör bäst i att inte peta på sånt vi inte känner till, trots att vi med vårt vikingablod anser oss klara det mesta. Vi håller oss lugna, och svävar viktlösa i vattnet och bara tittar.

Nu ser vi också våra första hajar här. Vitfenade revhajar ligger och lunchvilar på botten, men börjar kvista runt när vi närmar oss. De är väl ca 1,5 meter långa, och ofarliga för oss. Kul att se dock! Lite senare under dyket ser vi en till, även den i behaglig lunchvila. Till skymningen kommer det vara annan fart på dem!

Vi arbetar oss upp från våra 20 meter, och utför dekompressionen på ett fem meter djupt rev på väg till båten. Mycket roligare att titta här under uppstigningen, än att hänga fem meter under vattnet i en lina i 3-5 minuter och bara vänta. Vi bryter vattenytan efter 44 härliga minuter på Longboomie.

Så lite lunch, och sedan transport åter till verkligheten. Tre och en halv timmes gång till Cairns, och vi slappar, solar, pratar och utbyter epost-adresser med alla. Kul att ha, och vi kanske kan utbyta bra bilder med varandra resonerar vi.

Och så, kanske lite fortare än vi önskat, är vi åter i hamnen. Båten förtöjs effektivt av Jan och hans glada gäng. En avslutande summering på fördäck, och Jan visar på sjökort var vi egentligen varit under vår resa. Jan har också varit med tidigare, vet vad som kommer efterfrågas, och samlar effektivt in allas kameror för att ta en gruppbild åt alla.

Om man blir sugen går det bra att titta mer på båtens hemsida, coralseadreaming.com.au. Ettbra företag, med god kvalit é och högt säkerhetstänk, som vi varmt rekommenderar. Vi kommer gärna åter!